sömnlös!

Blev inte mycket sömn i natt, tankarna bara virvlar runt i en enda röra, tänker på worst scenario och tänker på om det bara är ett misstag.

Jag tänker på demjanas, ser hans lilla glada ansikte framför mig hela tiden.

Jag tänker på vilken psykisk press det är att vända in och ut på sig själva hos familjerätten, hos Thomas föräldrar, på allt som har förändrats sen vi sa de magiska 7 orden -Vi vill adoptera en pojke från Litauen.

Från det ögonblicket förändrades allt, låter kanske dramatiskt, men det var så. Vissa reagerade med att tycka det var jätte roligt,andra med oro, men framför allt det som är jobbigt, är den ilska och oförstående vi har mött.

Jag vill påminna er alla om att det handlar om ett barn som inte har valt den situationen han är i, han har ingen som står vid hans sida och för hans talan i livet. Han har ingen som strider just för hans sak.

Men han har en familj här på andra sidan havet som mer än gärna skulle vilja vara de som står vid hans sida genom livet och ser till att han får de bästa förutsätningarna till ett bra och innehållsrikt liv.

När klockan är 10 är det jag som hänger på låset till BFA, jag vill veta.