Mina tankar just nu går åt till att skriva min livsberättelse för medgivandeutredningen, det är väl mycket som skall vara med i den så det gäller att man tänker till.
En sak som jag funderat mycket på är hur jag reflekterar över min barndom, problem som uppstått, vem som tröstade mig när det var jobbigt.
Jag kan inte minnas att det var något som var jobbigt, vi lekte, och lekte och lekte, vi gjorde inte så mycket annat, det var verkligen en skyddad verkstad på vår gata, min uppväxt var kanon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar