Jag vet inte varför den kallas för föräldrautbildnng för de flesta som var med var redan föräldrar. adoptionsutbildning hade varit mer lämpligt tycker jag.
hur var nu utbildningen?
Ja den var bra, men den största behållningen var faktiskt alla de fantastiska människor som var med och deras kamp till att få ett barn, jag kan ju säga att jag blev mycket mer ödmjukare för de som Har svårt att få barn efter att ha hört deras berättelser. Det är en ynnest att ha kunnat få två egna barn, det måste jag säga.
Läraren var en nitisk socialtant som jobbat sen 1982..jag blev inte bara arg på henne utan ledsen och kände mig förnedrad flera gånger av hennes syn på adoptivföräldrar och det var skönt att alla deltagare kände samma sak.
Det som var bra med utbildningen var att vi fick se olika möjligheters och problem som kunde uppstå med en adoption, problem som man kanske inte tänkte på som tex anknytning, eller att barnen har en stor sorg när de kommer.
Jag har kontakt med en familj som bor i Göteborg som har adopterat en 6 årig handikappad flicka, hon säger att det man tror är jobbigt kommer inte att bli det utan det är andra saker som man kanske inte har tänkt på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar